Påsk konferensen i Alingsås

Påsk konferensen i Korskyrkan Alingsås är avslutad. Vilken fantastisk konferens, en av de starkaste vi haft.
Vi startade på Långfredagen med Hans Augustsson från Gamleby i Josua som huvudtalare. Han delade ett utmanade budskap. De var ett starkt profetiskt tilltal till Kristi kropp i Sverige, och inte minst till oss i Alingsås.

Under långfredagen hölls också en härlig barnmatiné med glädjs och fest, drama och lek, tävlingar och en proklamation av Påskens budskap. Den lockade verkligen till spontanitet, dans och skratt. En utmaning att möta Jesus gavs också i barnmatinén som hölls av ett härligt gäng från Centrumkyrkan i Kinnarp.

Påskaftons konsert med Eva Marklund och våra lovsångare och musiker var magnefik. Påskens budskap, ja hela evangeliet preseterades på ett lysande sätt, genom bibeltexter, sång, tal, vittnesbörd, bilder och film. Utmaningen till att leva med Jesus gavs tydligt och klart när frälsningsinbjudan gick ut.
Den efterföljande banketten bjöd på högklassig mat. Glädej, fest och härlig gemenskap stod högt i taket. Kvällen avslutades med ett spännande och intressant samtal mellan Göran Duveskog och Hans Marklund. Samtalet handlade om Görans liv med Gud, allt från frälsningen till kallelsen, hans missionskallelse och kallelsen till Israel.

Påskdagens tre möten blev oerhört starka med Göran Duveskog, Hans Marklund och Mikael Ahlvén som talare. Görans budskap som berörde, påsken, den sista tiden och Israel var lysande. Göran talade med uppenbarels och profetisk skärpa och förmedlade också ett starkt budskap till Alingsås. Hans Marklund predikade under eftermiddagsmötet om "Guds övernaturliga handlande med Israel och församlingen" han talade om att Guds mäktiga hand är över Guds två ögonstenar som är Israel och församlingen. Budskapet som utgick från 1 Kon.18:41-46 handlade också om att vi över hela världen kan höra "Bruset av regn". Han delade också vittnesbörd från Sverige som visar på att regnet är på väg i vårt land. Mikael Ahlvéns budskap på kvällsmötet var fyllt av humor och glädje. Han predikade om "Kraften i tacksamhet" och att leva en tacksam livsstil. Kvällen förlöste verkligen en våg av tro och glädje. Mikael fortsatte sedan att predika på avslutningsmötet under Annandagens förmiddag. Budskapet handlade om att "Brinna för Gud". Mikael delade härliga och starka vittnesbörd som bekräftade att vi verkligen kan höra bruset av regn i vår tid och i vårt land.

Vi kan summera en underbar konferens kännetecknad av glädeje och fest, allvar och utmaning, Guds härlighet och närvaro. Det levande och färska brödet har serverats, och det friska vattnet har utgjutits över våra liv. Den som ville har kunnat äta sig mätt men ända förbli hungrig på Gud. Han har kunnat dricka sig otörstig men ändå förbli törstig på Gud.
Många är de son har mött Gud.

Rapport från möten i Södermalmskyrkan Stockholm

Rapport från besöket i Södermalmskyrkan Stockholm.
Under söndagen den 1 april hade jag förmånen att predika i Södermalmskyrkans båda möten. Båda mötena var välbesökta, speciellt det andra mötet. Budskapet Gud lagt på mitt hjärta var glasklart, ”Församlingen och det övernaturliga”. Mötena innehöll stark och härlig lovsång, bön för landet, vittnesbörd, dop och predikan samt förbön då flera avgjorde sig för Jesus. Vi fick uppleva en helt underbar söndag tillsammans med församlingen på Söder.
Här följer en rapport från Södermalmskyrkan.
Jublet visste inga gränser när de 26 dopkanditaterna radade upp sig på scenen och en efter en gick ner i dopgraven! En sådan glädje att se dessa unga människor, många nyfrälsta, öppet deklarera sin längtan att följa Jesus! ”Det här är stort!” utropade Hans Marklund fylld av energi när han började sin predikan.
Denna söndag var verkligen en glädjens dag! Pastor Lennart Torebring inledde mötena med
rapporter från förra helgens encounter där så många ungdomar fått möta Jesus på djupet och blivit frälsta och förvandlade. Vi fick också rapporter från det team som varit på New Age-mässan för att vittna om Jesus. ”Där är fullt av människor som söker efter sanningen, och det är så öppet att tala om Jesus”, säger Gunilla och Mitha som varit där med ett team på runt 20 personer.
Församlingen har haft en stor monter och presenterat Jesus, Han som är Vägen, Sanningen och Livet och vi har också haft talare på två seminarier/workshops. Under lördagen tog 11 personer emot Jesus som sin frälsare. Och på tisdag har vi ett uppföljningsmöte i Kristallsalen i kyrkan för alla som var intresserade att höra mer.
Sedan visste jublet inga gränser när de 26 dopkandidaterna radade upp sig på scenen och en efter en gick ner i dopgraven! Det var breda leenden, rinnande tårar och en enorm glädje och överlåtelse hos dessa som idag valde att öppet deklarera att de nu vill följa Jesus.
I söndagens båda möten hade vi glädjen att ha pastor Hans Marklund på besök som fylld av energi och intensitet predikade om ”Församlingen och det övernaturliga”. Gud själv lät församlingen födas i kraft den första pingstdagen och vi är tänkta att leva i den övernaturliga kraften från den helige Ande. Vår identitet måste vara i Jesus, och samma kännetecken som fanns i den första församlingen bör vara kännetecken idag. Pastor Hans delade många fantastiska
vittnesbörd om helanden och mirakler som sker idag, här i vårt land!
Från första Petrusbrevet hämtade han bilden av att församlingen ska vara levande stenar som
fogas samman och byggs upp tillsammans för att kunna bära något. Allt blev klart synligt då han med kartonger som illustration byggde upp en mur på scenen. ”Tillsammans, sammanfogade med ett syfte och en vision så kan vi bli en ”byggnad” som kan bära upp Herrens härlighet, hans kraft, hans närvaro och hans liv. Och det är det världen behöver. Världen behöver möta en församling fylld av kraft, fylld av övernaturligt liv. Där kan människor tas emot och bli frälsta, helade och upprättade.” I slutet av mötet kom 4 personer fram för att ta emot Jesus i sina hjärtan. Vilken fantastisk dag!

Israel, judarna och antisemitismen

Stå upp för Israel.

Plötsligt stod han där, vid min dörr. Mannen med det speciella namnet, jag kände igen det direkt och visste instinktivt att han var en judisk man i sina bästa år. Han ville sälja sin produkt och jag föll för honom och köpte. Under tiden som jag betalade ställde jag enförsiktigt fråga om hans bakgrund och då kröp det ovilligt men ändå fram, att han var av judisk börd.

Jag berättade för honom om våra resor till Israel och att jag besökt landet som reseledare ca. 35 gånger och att vi är på väg till Israel snart igen. Han själv då, när besökte han sitt hemland senast, undrade jag och det var då det kom. Han hade inte varit i Israel på många år, han var rädd dels för att resa dit och dels för att bli igenkänd som jude, även i Sverige. Visst han ville kännas vid sin bakgrund, men ändå inte, det kändes trots allt säkrast och lugnast att inte tala om det, visa det, lyfta fram det eller att resa dit. Israel är ju ett farligt land dessutom, och vi har ju en känslig identitet. Det kändes säkrast också för hans barn att de som familj inte levde offentligt med sin identitet. Det var det han uttryckte under vårt korta samtal och det var så han ville uppfattas. Men ändå, innan vi skiljdes åt, uttryckte han både beundrar och nyfikenhet på vår relation till Israel. Kanske skulle det komma en dag då han kunde besöka sitt egentliga hemland. Kanske?

Och så händer det igen i Europa, det som inte skulle upprepas i historien. Vi som trodde att vi lärt oss att inte tillåta det att ske. Men nu sker det. Antisemitismen ökar i styrka, den breder ut sig över hela vårt präktiga Europa. Våldet emot judiska institutioner blir fler och fler. Idag finns det i stort sett ingen judisk skola eller annan institution i Europa som inte står under polisbevakning och beväpnat skydd.

Det judiska folket upplever återigen förföljelse. De utsätts för hot, hat, förtal och beskyllningar. Slagorden, misstänksamheten, attityderna, orden, blickarna, uttalandena, politiska utspel mm. känns igen.

Och så morden i Toulouse i Frankrike i måndags då rabbi Jonathan Sandler och tre judiska skolbarn dödades, av en terrorist, som ansåg att han gjorde något bra för mänskligheten och det enda han ångrade var att han inte hann skjuta fler. Mitt i hjärtat av Europa. Detta visar åter igen judarnas sårbarhet i Europa idag.

När en jude skall semestra i Europa idag, uppmanas han att inte tala hebreiska, inte visa den israeliska flaggan, inte använda kippa offentligt, inte resa i stora grupper, inte besöka samma platser regelbundet, inte lägga upp bilder på Face Book, inte ta emot inbjudningar från lokalbefolkningen, kolla att hotellet har säkerhetsvakter, hålla en låg profil.

Hur var det han sade, mannen som stod i min dörr, vi har valt att hålla en låg profil med vår identitet. Det som är det mest naturliga för oss alla, när vi reser på semester utomlands, är inte naturligt för juden.

Hur kunde det ske? Varför blir det så här igen, vi som borde lärt oss av historien? Det finns säkert flera orsaker och en av dem är med säkerhet den snedvridna och mycket enkelspåriga informations och nyhetsrapporteringen i västvärlden angående konflikten i Mellanöstern. Brännmärkningen av Israel i västvärldens massmedia, medverkar till att bygga upp de antisemitiska strömningarna, som i sin tur skapar en acceptans för hat och våld emot staten Israel och det judiska folket.

Det blir självklart inte bättre stämning i Sverige, när kända och tongivande svenska politiker inom socialdemokration gör sådana skrämmande uttalanden, som Ilmar Reepalu gjorde i en intervju där han säger att ”Sverigedemokraterna lierar sig med judiska grupper mot muslimer, att de återfinns i de här grupperna och att de gör gemensam sak med dem om att det är muslimerna som är farliga”.

Det är en kraftig ”käftsmäll” rakt i ansiktet på judarna i vårt land. Att ge sådana uttalanden utan att ha bättre ”på fötterna” än att man sedan skall behöva ta tillbaka det man sagt, skapar stor osäkerhet.

Och, vart tog församlingens rakryggade hållning och stöd till Israel som nation och till det judiska folket vägen? Vi har ”stigit ner från muren” i vårt aktiva stöd till judarna och Israel. På grund av fruktan och av rädsla för att inte vara ”religiöst politiskt korrekt” har vi plockat ner våra Israel flaggor i kyrkorna och ersatt våra välsignelseböner för Israel, med ”tankar av tolerans” så att ingen, oavsett religiös bakgrund skall stöta sig. Vi har kommit ganska långt bort från den bibliska tanken att ”Välsigna Israel och önska Jerusalem frid”.

Så begravdes de då, de fyra offren från Toulouse i Frankrike. De begravdes i Jerusalem. Tusentals människor följde de fyra till graven. Knessets talman talade om stödet till judar över världen och sade, ”I Toulouse och Jerusalem, i New York och Buenos Aires, står judar från alla riktningar samman med oss i djup smärta och med tårar i ögonen” sade han. Frankrikes utrikesminister talade också vid begravningen och sade, ”Angrepp på judar i Frankrike är ett angrepp mot alla våra 65 miljoner invånare. Vi kommer att göra allt för att inget som denna otroliga tragedi någonsin händer igen. Frankrike kommer inte att tolerera terror.”

Kan detta vara en vändning, kan det sätta en ny trend. Är det möjligt att världsledare kan våga stå upp bortom det ”politiska spelet” för att göra en skillnad? Det återstår att se.

Till sist. Det finns en intressant bok som handlar om ”Judisk vardag och helg”. I den boken kan du bl.a. hitta mycket intressanta ordspråk, visdomsord och texter. Inför påskhögtiden som närmar sig kan man bl.a. läsa följande, ”I varje generation reser de sig emot oss för att ödelägga oss”. Vilket öde? Vilken känsla att leva med. Går det att ändra på det en gång för alla? Hur reagerar vi i vår generation inför detta? Kan vi vara den generation som utgör en skillnad och ändrar på historien? Vad krävs?

Jag vill tro att det är möjligt, men det börjar med dig och mig, med att vi beslutar oss för att bryta tystnaden och passiviteten för att stå upp för Israel.

Hans Marklund

Vittnesbörd från möteshelgen i Älmhult

Profetskolan VT 2012 i Citykyrkan Älmhult med Hans Marklund

Vittnesbörd 1.
Fredagskvällen startade med ett fantastiskt möte där Hans talade om att församlingen ska ha det övernaturliga naturligt i församlingen. Många fick möta Gud och fick nog en aha-upplevelse. Själv fick jag ett ord till mig som vi diskuterat sen november månad förra året. Gud har
under en längre tid manat oss att forma en skola inom församlingen.

Under lördagen fick vi en noggrann undervisning om det profetiska. Det fanns mycket kvar att dela på detta område sa Hans. Han talade bland annat om ordningar i Guds sätt att arbeta och att Gud aldrig motsäger sig själv oberoende av vem eller vad Han talar till. Detta är en viktig undervisning då diskussioner hade föregått detta i veckan innan. Det profetiska fick än en gång sätta bitar på plats.

Lördagkvällens möte var starkt och många fick möta Gud. Bland annat Anastasia som vittnade om detta på söndagens möte. Gud helar läker och upprättar.

Söndagen avslutades med ett långt och härligt möte. Undervisningen om den profetiska församlingen var mycket bra.

Kjell-Anders Ivarsson, pastor i Citykyrkan Älmhult

Vittnebörd 2.
Det var härligt att kunna vara med, som familj, på Profetskolan i Citykyrkan. Jag gillar verkligen det sättet som Herren använder dig. Undervisning med alla rötter i Guds Ord och sedan power från Den Helige Ande! Allt i ordning och bra balans! :-)
Som sagt, alla möten vi fick vara med, betydde mycket för oss (Jag o Karen), vi fick bl.a. uppmuntran och inspiration.

Men något med söndags budskap var speciell. Vi är ungdomsledare i församlingen sedan
höst/vintern 2010. Tydligen ett uppdrag som kom från Herren till oss.
Ett svårt men samtidigt jättehärligt uppdrag som gjort och hjälper mig att växa mycket.

Gud har gjort spännande saker under tiden medan vi fick lära känna varandra, och arbetat på grunden med sikt på framtiden och det Gud vill göra i Älmhult. Under tiden föddes då det lovsångsteam (med ungdomar) som du fick lyssna till i helgen. Herren har verkligen utvecklat, lyftet upp och hämtat många härliga ungdomar.

Samtidigt som mycket härligt har hänt har vi stått i en tuff problemsituation, som varit tillspetsad den senaste tiden. Men Gud är god. Han lät dig tala rätt in i den situationen utan att veta något.
Budskapet i söndags var härligt! Gud är så kärleksfull han strider för oss och vi får vila i och tro på honom! Gud visade tydligen att han har kontroll över allt detta!

Tack ännu en gång och blessings!
Eduardo

Möteshelg i Citykyrkan Älmhult

Fredag den 9 mars.

Helgen började starkt, med ett möte på fredag kväll. Herrens ande var utgjuten redan från start och det låg en stark förväntan i luften. Församlingens lovsångsteam drog ner Gudsnärvaron över samlingen med sin härliga och starkt smorda lovsång.

Kvällens budskap var "Den övernaturliga församlingen" och Herren bekräftade verkligen sitt ord genom att möta människor till helande och förnyelse. Flera mötesdeltagare fick också konkreta och tydliga profetiska tilltal som skade tro och förlöste förvandling och upprättelse i deras liv. En underbar start.

Lördag den 10 mars.

Lördagen innehöll tre möten. Vi startade kl.11.00 med ett undervisningsmöte med temat "Den profetiska tiden och den profetiska församlingen" som sedan följdes av ett eftermiddagsmöte kl.15.00. Ordet flödade verkligen med profetisk klarhet och uppenbarelse och det var helt ljuvligt att predika och undervisa. Gud mötte sitt folk genom sitt profetiska ord, till uppmuntran och klarhet. Saker lades på plats i människors liv genom ordet och den profetiska uppenbarelsen.

En stark förväntan byggdes upp under dagen fram till kvällsmötet som startade kl.18.00. Mötessalen bubblade av förväntan till Herren och på vad han skulle tala och göra i mötet. Jag predikade över ämnet "Genombrott i det övernaturliga" och vi fick verkligen ett genombrott i Guds underbara kraft.

Många mötte Gud till helande och befrielse. Slagna människor fick starka profetiska tilltal och möten med Jesus till upprättelse, hopp och tro. Herren talade sannerligen och verkade med sin kraft. Någon kom också till Jesus i mötet och fick på nytt uppleva frälsning och förlåtelse. Flera upplevde förnyelse i den helige Ande och i sina gåvor. Herren gjorde mirakler.

Söndag den 11 mars.

Möteshelgen avslutades sedan med ett fantastiskt förmiddagsmöte som startade kl.11.00 och som inte ville ta slut. Predikans ämne var "Den profetiska församlingen". Den profetiska uppenbarelsen och det profetiska ordet flödade verkligen fritt. Gud mötte sin församling med ett underbart budskap och ett uppmuntrande och stärkande ord.

Herren sträckte ner sina armar och tog ett starkt tag om sin församling. Drog henne till sig, nära sitt hjärta, utgöt av sin kärleks smörjelse över församlingen, styrkte henne, talade till henne, visade henne sin kärlek och omsorg och gav henne profetiska ord och kraft att gå vidare i tjänst för Herren, folket, staden och nationen.

Vi mötte verkligen Gud och hans underbara kärlek i avslutningsmötet.

Miraklernas tid är nu.

Vi upplevde verkligen mirakler av olika karaktär i helgen. Det sista halvåret och inte minst nu under 2012 har vi fått och får vi vara med om mirakler. Det är en ny tid av tecken och under. Gud har bestämt sig, han sträcker ner sin hand från höjden för att frälsa, bota, befria och upprätta, Han utgjuter sin Ande på plats efter plats, vi upplever verkligen det.

Så mycket härliga och starka vittnesbörd vi får höra nu om Guds helande, befrielse och upprättelseunder, som vi får nu, att få leva och vara med om den andeutgjutelse som vi just nu upplever på plats efter plats, var det länge sedan vi upplevde.

Gud är verkligen på väg in i vårt land på ett nytt sätt, hans rike bryter fram. Han utgjuter sin Ande över det hungriga och törstiga folket igen. Han möter dem, betjänar dem, uppmuntrar och stärker dem, han helar dem. Han öser ut av sin underbara och överväldigande kärlek.

Det är en ny tid, en miraklernas tid.

Vittnesbörd av pastor Daniel Elfving från möteshelgen i Korskyrkan Gävle

En profetisk helg

Förra helgen hade vi möten med Hans Marklund, pastor i Korskyrkan i Alingsås. Fredagkvällen startade i Nordupplandskyrkan i Tierp. Atmosfären var laddad, Hans talade om församlingens identitet, om att det naturliga är att vi lever ett övernaturligt liv. Han tog flera exempel på att leva i det övernaturliga och vi kände verkligen att han kom inte bara med ord - utan med Ande och kraft. Flera fick profetiska tilltal och många fick starka möten med Jesus den kvällen. Tacksamma till Jesus för starten på helgen avrundade Hans och jag kvällen hemma hos familjen Lahtinens i deras fina nybygda hus i centrala Tierp med the och smörgås.

På lördagen hade vi bön för ledare i regionen på eftermiddagen. Det var en härlig, brötig, fri bön. Närvaron av Jesu Ande var påtaglig, tillbedjan och lovsångerna var innerlig, bönerna var intensiva, uthålliga och starka. Personligen upplevde jag flera tilltal från himlen denna ljuvliga bönestund. Timmarna gick fort och efteråt kände vi en stark förväntan på att kvällsmötet och söndag förmiddag skulle bli starka möten. Jag trivs när jag får be med andra som älskar att be!

På kvällsmötet som var välbesökt var Guds Ande påtagligt närvarande redan från start, så fort vi började be och lovsjunga Jesus var Han där med sin kraft. Hans fortsatte predika om att leva i det övernaturliga. Många kom fram för att bli betjänade i förbön, en 17 åring kom fram för att ta emot Jesus som frälsare och hans möte med Jesus blev starkt - man såg i hans ögon att han mött frälsaren. Förväntan på att Jesus både vill och kan hela, befria och upprätta var enorm, och många gjorde starka upplevelser.

På söndagen var det närmast en fullsatt kyrka, förväntan var stark och redan innan vi började mötet kände jag Guds Andes närvaro starkt. Det var väldigt öppet, människor pratade och skrattade i bänkarna, fler och fler kom och på en del bänkar fick man tränga ihop sig. Hans predikade ett otroligt starkt budskap om att gå från dröm/vision till verklighet. Han tog oss steg för steg och visade på faran att sätta sig för att "vänta" på Gud, när det egengligen är dags för oss att ta nästa steg. Det var ett profetiskt budskap som förlöste tro på att Gud vill ta oss vidare i visionen han gett oss.

Innan vi betjänade i förbön, så tog han fram oss pastorspar och bad för oss. Det var som en dammlucka öppnades och en kärleksflod strömmade över oss med kraft till inre helande. Den stunden var ljuvlig, jag kommer aldrig glömma det tillfället. När vi blivit betjänade bad vi för Hans och tillsammans betjänade vi sedan alla dem som ville ha förbön, och de var många! Många gjorde starka upplevelser med Jesus, en del föll till govlet av Guds Andes kraft, en del grät, andra skrattade. Bibeln talar om att vi som troende tillsammans är bruden, och att Jesus är vår brudgum. I söndags kändes det som att brudgummen omfamnade och kysste bruden med övervinnande kärlek och kraft till helande och upprättelse. 2012 har bara börjat...

Det är tid för Sverige! Tid för Guds folk att resa sig och göra det Gud kallat oss att göra, i den helige Andes kraft!

"Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot" Sak 4:6

En ny typ av församling och en ny typ av ledarskap

Här följer en liten introduktion och ett litet smakprov på min predikan de två möten vi håller i Korskyrkan Alingsås på söndag den 26 februari kl.10.00 och 13.00.

En ny typ av församling och en ny typ av ledarskap.
2000-talet kräver en ny typ av församling. En ny typ av församling (den sista tidens församling) kräver också en ny typ av ledarskap som bygger på lärjungaskap och efterföljelse, på lydnad och trofasthet. Det är inte en tjänst där vi glider ovanpå utan det handlar om ett liv, att leva delaktig och aktiv.

Jesus formade sina första tolv lärjungar till församlingsbyggare, pionjärer,
församlingsledare. Han tränade och utrustade dem för att sedan sända ut dem att
göra större gärningar än vad han själv gjort , Joh.14:12.

Efter pingstdagen kom den helige Ande att reproducera samma slags tjänst via apostlarna till de troende. Nu växer en livskraftig församling fram i Jerusalem.
Det är en församling utrustad med:
Övernaturlig kraft, Apg.2:43. Jesu liv hade överförts från de tolv till församlingen, Apg.4:13. De hade lärt sig att bygga sina liv på Guds ord, Apg. 2:42. De hade lärt sig att bygga en nära gemenskap och att fylla andras behov, Apg.2:44,45. De hade lärt sig att i väckelsens kraft nå de
förlorade, och få människors uppmärksamhet, Apg. 3:1-12. Den helige Ande hade ett stort utrymme i den första församlingen.

Den första församlingen växte explosionsartat. Man samlades i templet och i hemmen. När förföljelse sedan bröt ut och templet förstördes av romarna år 70 e.kr. fortsatte dock församlingen att växa starkt.
Det är denna typ av församling som Gud vill forma fram i den sista tiden och vi lever troligtvis i den sista tiden. Apostlagärningarnas församling är den sista tidens församling. Vi skall inte skapa ett församlingsliv där vi sitter i knät på varandra hela livet, utan församlingsliv som pulserar av liv, utveckling, tillväxt, tjänande.

Om du tränar lärjungar och lyckas reproducera i dem Kristi karaktär som också finns i dig, och om var och en av dem sedan gör samma sak, formar människor till lärjungar, som sedan i sin tur
gör samma sak. Då kommer du och jag och församlingen att få uppleva en aldrig sinande tillväst.

Vad är ledarskap?
Det finns oräkneliga definitioner på ledarskap och tankar över vad det är, men det som är avgörande är att ledarskapet formas vid korsets fot, eftersom det är där vi gör sig av med synd, stolthet, arrogans, själviskhet, girighet, etc. Dessa egenskaper har inge plats hos den som vill
vara en ledare.

Ledarskap handlar ju också om att påverka och forma människor. En ledare utövar inflytande på dem han leder och har ansvar för. Han skall vara både ett föredöme, en ledare men också en fostrare.

Om vi som ledare inte själva är formade vid korset och växer upp i karaktär, är vi inte rätt personer att vara ledare. Men genom formning, fostran, träning och föredöme, blir vi redo att utöva inflytande på andra och kan hjälpa dem att nå sin fulla utvecklingspotential.